1. Var placerar jag den bruna påsen?
Den bruna påsen placerar du med fördel i påshållaren du fått av Ljusdal Energi. Påshållaren är ventilerad och utformad för att papperspåsen ska få den luft som behövs för att mögel och lukt ska motverkas. Häng förslagsvis upp påshållaren på insidan av skåpet till din diskbänk.

2. Får jag betala mer för ett abonnemang där jag sorterar ut matavfall?
Nej. Vi tillämpar en så kallad miljöstyrande taxa, vilket innebär att utsortering av matavfall är billigare än ett abonnemang för enbart osorterat (brännbart) avfall.

3. Jag har skickat in blanketten för val av abonnemang men inte fått något brunt kärl, när kommer det?
Beroende på arbetsbelastning och antal bruna kärl som ska köras ut så kan det ta lite tid.
Vi gör dock allt vi kan för att de bruna kärlen ska köras ut så snabbt som möjligt.

4. Var ska den bruna påsen slängas?
Den bruna påsen ska slängas i det bruna kärlet som är avsett för matavfall.

5. Vad gör jag då mina bruna påsar är slut?
När du har slut på bruna påsar kan du hämta nya på Åkerslund ÅVC eller anvisad lokal utlämningsplats (oftast vid återvinningsstationerna).

De bruna påsarna ingår i abonnemanget och kostar alltså ingenting extra.

6. Får jag kompostera hemma?
Ja, du kan sortera ut ditt matavfall i en egen varmkompost. Innan du anlägger en kompost måste du göra en anmälan till Ljusdals kommun. Anmälan är gratis och blankett finner du på kommunens hemsida www.ljusdal.se.

7. Måste jag sortera mitt matavfall?
Nej, det måste du inte. Det är ett frivilligt system, men en miljöstyrande taxa har tillämpats. För att uppnå en förändring och skapa en bättre miljö måste vi hjälpas åt och sträva mot samma mål!

8. Vad händer med matavfallet?
Ditt matavfall samlas in med en tvåfacksbil till Åkerslund ÅVC. Från återvinningscentralen transporteras sedan matavfallet till avfallsanläggningen i Bollnäs, där det omlastas och tillsammans med matavfall från Bollnäs och Edsbyn körs till biogasanläggningen Ekogas i Gävle. Genom rötning omvandlas här matavfallet till biogas och biogödsel.

9. Varför används papperspåsar till matavfallet?
Efter att matavfallet har rötats till biogas blir en rötrest kvar som kan användas som gödsel på åkermark. För att rötslammet ska kunna användas som gödsel får det inte innehålla någon plast, därför är matavfallspåsarna gjorda av papper.

10. Min papperspåse luktar illa och det är fläckar på utsidan, vad ska jag göra?
Det är helt normalt att det blir fett- och fuktfläckar på papperspåsen, det visar bara att påsen fungerar som den ska. Papperspåsen har en funktion som gör att den andas så att fukten från matavfallet kan dunsta, vilket skapar fläckar på påsens utsida.

Låt alltid papperspåsen stå i påshållaren för att undvika mögel och motverka lukt. Byt påse ofta, gärna varannan eller var tredje dag. Det går bra att lägga tidningspapper eller hushållspapper i botten på påsen så att det suger upp lite av fukt från matavfallet.

11. Vad får jag slänga i påsen för matavfall?
Alla typer av matrester, råa som tillagade. Exempelvis kött, grönsaker och äggskal. Även hushållspapper, kaffesump, tepåsar och snittblommor går bra att lägga i påsen.

För att rötningsprocessen i biogasanläggningen ska fungera är det viktigt att det enbart är matavfall som kastas i den bruna papperspåsen.

Är du osäker på hur något ska sorteras kan du besöka vår sorteringsguide på www.avfallhalsingland.se.

12. Vad får jag inte slänga i påsen för matavfall?
Allt avfall som inte är matrester. Exempelvis kattsand, hundbajs, trädgårdsavfall, blöjor, jord, dammsugarpåsar och kartonger.

För att rötningsprocessen i biogasanläggningen ska fungera är det viktigt att det enbart är matavfall som kastas i den bruna papperspåsen.

Är du osäker på hur något ska sorteras kan du besöka vår sorteringsguide på www.avfallhalsingland.se.